Julklappsboken, Selma och Mårbacka

Av en händelse lyssnade jag på P1 när jag julstädade innan julafton. Då hörde jag Selma Lagerlöf läsa upp Julklappsboken- ett barndomsminne, en ljudinspelning från 1936. Den och fler uppläsningar finns på

Selma på radio 

I Julklappsboken berättar Selma om julen på Mårbacka då hon var 10 år. Det hon önskade sig mest denna julafton var en bok, en önskan som inte verkar gå i uppfyllelse.  Jag började fundera på mina egna önskningar inför julafton och insåg att böcker var det som stod överst också på min önskelista. Några dagar innan julafton var vi ute och gjorde de sista inköpen. Några böcker skulle inhandlas, i de flesta bokhandlar finns erbjudandet, ta 4 pocket betala för 3. Då endast 3 böcker skulle köpas som julklappar fick jag välja en julklapps bok till mig!  Jag gick runt länge, läste baksidetexter och funderade på vilken bok jag skulle välja. Tillslut blev det alldeles för varmt och trångt och jag tog första bästa som jag fastnade för, Moa-Lina Croalls debutbok Sen tar vi Berlin. Se hela bilden    

 

 

Jag började läsa den direkt, något som sällan händer när jag köper böcker. Oftast håller jag redan på att läsa någon annan bok. Denna debutroman är en bok om livet, om den snåriga vägen man måste vandra för att finna sig själv och sin plats i livet. Rekomenderas!

Tillbaka till Selma. SVTs juldrama handlar i år om Selma Lagerlöf. Jag får hålla med kritikerna om att fokus låg lite väl mycket på Selmas kärleksliv. Det är absolut en aspekt som bör vara med för att skildra en människa men det hade inte skadat om hennes författarskap hade fått lite mer uppmärksamhet. TV-serien utspelade sig under två dagar i Selmas liv, en dag på Sicilien år 1895 och en dag i Stockholm Nobeldagen 1909.  Ingen del utspelar sig på Mårbacka, Selmas föräldrahem som hon som vuxen köpte tillbaka. En plats som verkar ha haft en stor betydelse i hennes liv. Att denna miljön inte fick någon plats i filmatiseringen tycker jag var synd.  I april 2008 besökte jag Mårbacka och blev helt förtrollad av huset och dess omgivning. Nedan följer några bilder från Mårbacka, tagna vid mitt besök i april 2008.

im000865

 

im000872

 

im000878

 

im000871

Att läsaom böcker

Jag språkade med en vän om böcker, närmare bestämt fenomenet att läsaom böcker. Jag kan inte komma ihåg att jag någonsin har läst om en bok. Jag har inte riktigt sett meningen med det. Då vet jag ju redan handlingen och hur den slutar. Dessutom finns det en stressfaktor med i ekvationen. Med tanke på hur många böcker det finns som jag inte har läst kan jag inte finna ro att läsa om en bok.

Min vän delade dock inte min uppfattning. Hon menade att vissa böcker kan man läsa hur många gånger som helst. De följer en genom livet och dess mening och budskap förändras och fördjupas i takt med att man själv blir äldre. Att läsaom sina favoritböcker är som att återse en gammal vän. Jag tycker att detta tanke sätt var väldigt tilltalande så jag har sakta ändra uppfattning  i  frågan och börjat fundera över vilka böcker jag skulle kunna tänka mig att läsa igen. Hittills har jag kommit fram till följande: Hundra år av ensamhet, Ödets dotter, Andarnas hus, Bara Alice, Lucca, Zahiren.

En författarkategori

När jag läser en bra bok som fastnar i minnet blir jag alltid nyfiken på personen bakom dvs  författaren. Därför har jag för avsikt att samla information om olika författare som intresserar mig i denna kategori. Som ni ser befinner sig denna kategori ännu i sin linda. Men det är en bra början eller!

Några författare jag skulle vilja utforska närmare är: Paulo Coelho, Selma Lagerlöf, Maggie O’Farrell, Jens Chrisitan Gröndahl, Joyce Carol Oates, Karen Blixen, Isabel Allende och många, många fler…

Vinterhav

 

Lillejulafton.En ledig eftermiddag. En promenad längs en förvildad strand, klarblå himmel och ett isande blått hav.

p1030063

 

p1030072

 

 

 

 

 

 

 

p1030097

 

p1030117

 

 

 

 

 

p10301421

 

p1030150

 

 

 

 

 

 

 

Vid jul, när städernas gator överfylls av shoppande människor med sammanbitna läppar och fokuserade blickar – alla i jakt på de perfekta julklapparna, vill jag helst vara någon annanstans.

Inte som man tänkt sig

Nu är jag hemma igen efter en månad i Indonesien. När jag packade upp mitt bagage insåg jag att det var en viss typ av böcker som jag valt att inte läsa under resan. Närmare bestämt det böcker som var mer faktaorienterade. Jag hade packat ned tre sådana böcker, en om mindfullness, en om att skriva och slutligen en om motivation. Innan resan hade jag en föreställning om att jag skulle ha oceaner av tid för att förkovra mig i dessa ämne. Men det blir inte ofta som man tänkt sig. Väl på plats konsumerades alla mina sinnen av nya intryck och det fanns inget utrymme för att lära sig något nytt ur en bok då allt man möter är en ny upplevelse. Så dessa böcker fick resa runt i Indonesien under en månad för att slutligen hamna hemma hos mig igen. Orsaken till att jag valde att släpa med dem hem igen är det faktum att jag planerar att läsa dem, vid något tillfälle. Däremot slukade jag en del skönlitterära böcker under resan.

Skugga

Skugga

Jag började med att läsa Skugga av Karin Alvtegen, en bok jag sparat just för att läsa den under resan. Som alltid fångades jag av hennes historier. Denna bok tar sig an frågor om människors skuld, hur deras handlingar får oanade konsekvenser. Hur mycket vår bakgrund präglar de beslut vi fattar och hur svårt det är att ändra kurs när något gått snett.  Alvtegen har skapat en unik historia om människors mörka sidor och det förflutnas makt över nutiden. Jag blir speciellt imponerad av personporträttet av Kristoffer. Alvtegen är en skicklig berättare och språket är riktigt bra! En bok som överraskar. Vill du veta mer om Karin Alvtegen och hennes verk? Kolla in hennes hemsida: http://www.karinalvtegen.com/

Efter att ha läst en psykologisk thriller ville jag läsa en “snällare” bok. Det blev Berlinerpopplarna av Anne B. Ragde. Berlinerpopplarna är den första boken i en romantriologi. Jag hade ganska höga förväntningar då jag läst att denna bok blivit väldigt väl mottagen av både läsare och kritiker. Men jag blev inte imponerad Berlinerpopplarna var helt ok, småmysig men inte wow. Boken utspelar sig i Norge och handlar om tre bröder som samlas i föräldrahemmet då modern ligger på sin dödsbädd. Själva historien uppfattar jag inte som speciellt unik. Det känns som att konceptet är gammalt. Behållningen i denna historia ligger istället i de personporträtt som målas upp av de tre högst olika bröderna. Dessa är riktigt imponerande! Trots att historien i sig inte var så intressant kommer jag förmodligen att läsa den följande boken Eremitkräftorna då jag redan har köpt den! 


Då jag läst ut Berlinerpopplarna kände jag att det var dags att läsa en bok med mer tyngd. Det blev en av mina favoritförfattare, Joyce Carol Oates och hennes bok Svart flicka, vit flicka. Denna berättelse var inte lik något annat jag läst. Genom boken får läsaren lära känna Genna och Minette, de delar rum under ett år av sin studietid. Genna är vit, uppfostrad av vänsteradikala föräldrar och är ättling till universitets grundare. Gennas  Minette är svart är dotter till en pastor och har fått möjlighet att studera vid detta college tack vare ett stipendium.  Genna försöker förtvivlat vinna Minettes vänskap, vilket inte får förväntat resultat.  Genom dessa två individer speglas det amerikanska samhället och några av dess problem unde 1970-talet. Boken handlar om klass, ras och vänskap. Det är Genna som är berättarrösten och vi får även lära känna hennes exentiska föräldrar. Det blir på så sätt en dubbel berättelse om dels behandlar relationen mellan Genna och Minette men även relationerna mellan Genna och hennes föräldrar. Ingen av dessa relationer är okomplicerade. För mig är detta en bok som tydligt visar hur präglade indivder är av sin uppfosran och samhället omkring en. Att ens handlingar sker utifrån en viss modell och vad detta får för konsekvenser. Svart flicka, vilt flicka rekomenderar jag verkligen.

Två hemsidor med mer information om Joyce carol Oates och hennes verk: http://www.harpercollins.com/author/microsite/about.aspx?authorid=7275 http://jco.usfca.edu/index.html

Odjuret

Odjuret

Parallellet med Svart flicka, vit flicka läste jag Odjuret, den första boken av författarparet Anders Roslund och Börge Hellström. Det är en otäck historia som målas upp, den tar sin början med två mördade barn i ett källarförråd och en känd pedofil på rymmen. Därifrån tar boken ett antal olika oanade vändningar. Händelseförloppet är intressant då det ständigt sker nya saker, det är bokens största behållning. Personporträtten är varken intressanta eller gripande. Det är något som fattas för att de ska bli levande. Kanske är det helt enkelt för många personer inblanade? En viktig aspekt av boken är att den ställer en rad samhällsintressanta frågor som hur fungerar rättsväsendet i vårt land och vems liv är värt mest? Men jag tror det kunde gjorts på ett bättre sätt.

Kär och Galen

Kär och Galen

Efter dessa allvarliga och otäcka böcker slog jag in på en helt annan linje, chicklitt! Jag läste boken Kär och galen skriven av Jennifer Crusies. I centrum för historien står Quinn som hon har för vana av att ta hand om hemlösa hundar, något hennes sambo Bill inte uppskattar. Mot Bills vilja bestämmer sig Quinn för att behålla hunden som hon döper till Katie. När Quinn är på jobbet tar Bill med sig hunden för att få den avlivad. Det skulle han inte ha gjort. Efter detta fatala beslut börjar Quinn omvärdera och ändra på både det ena och det andra i sitt liv. Detta är helt klar en Mc Donalds bok, du vet exakt vad du får och inget mer. Men om det är vad du är sugen på passar den perfekt! En lättläst måbrabok! Jag tyckte helt klart den var småmysig!

Den sista boken jag hann med under resan var deckaren Den du inte ser skriven av Marie Jungstedt. Det är hennes första bok i en serie som alla utspelar sig på Gotland med samma personer i huvudrollerna. Då jag besökte Gotland för första gången i sommras och blev omåttligt förälskad i ön såg jag fram emot att läsa en deckare som utspelade sig just där. Tyvärr måste jag säga att jag blev varken imponerad av Gotlandsskildringarna eller bokens handling. Skildringarna av ön känns påklistrade som en utomstående person som berättar om ön och dess egenheter, något av en turistskildring. Det känns inte äkta. Bokens handling hade potential men den är förutsägbar och känns som något jag läst tidigare. Men jag tror att jag trots allt ska ge hennes böcker en chans till, kanske…