Fatta Eld

Spoilervarning! Fatta eld är den andra boken i Susanne Collins triologi om Hungerspelen och har du inte läst första delen och vill göra det så är det en god idé att hoppa över detta inlägg.

Jag tyckte väldigt mycket om Hungerspelen. Jag blev väldigt överraskad över historiens komplexitet och hur den grep tag i mig, så det var med stor förväntan jag tog mig an del 2 Fatta eld.


Fatta eld tar vid där Hungerspelen slutade. Katniss och Peeta har överlevt och vunnit hungerspelen och de återvänder hem till Distrikt 12. Men med tanke på hur Katniss lyckades överlista regeringen i huvudstaden och få både sig själv ooch Peeta levande ur spelen är regeringen inte nöjd med henne. Trots att Katniss familj inte lider brist på något materiellt efter hennes seger så fortsätter livet att vara svårt för henne och hennes närmaste. Allt kulminerar då rebelliska krafter i distrikten börjar göra motstånd och deras förebild är Katniss.

Jag tycker att historien håller, den är spännande, obehaglig och tänkvärd – precis som Hungerspelen. Givetvis slutade boken med en riktig cliffhanger och nu är jag väldigt intresserad av att läsa den tredje och sista delen Revolt. Jag hoppas verkligen att Collins lyckas knyta ihop historien på ett bra sätt i den sista boken. Det hade inte varit roligt att bli besviken då de första två böckerna var både nyskapande och riktigt bra!

Läspaus på Cooey IslandLäspaus på Coney Island.

Fina anteckningsböcker från fina platser

När jag är på fina ställen som säljer anteckningsböcker brukar jag  köpa en eller två, för att kunna skriva fina och viktiga saker i.

Mina anteckningar från New York-resan gjorde jag i ett litet anteckningshäfte som jag köpt på Louisiana i Danmark.

Nu senast handlade jag två anteckningsböcker på The Metropolitan Museum of Art.

Den lilla anteckningsboken har jag redan börjat använda, i  den samlar jag namnen på alla de böcker som jag har planer på att läsa i framtiden och inte vill glömma bort.

Vilka ord och tankar som ska få bo i den stora anteckningsboken  har jag inte bestämt än.

Även om det är jätte smidigt att har alla sina ord samlade elektroniskt tycker jag om att skriva för hand ibland och att bläddra i mina anteckningsböcker.

Man in the dark av Auster

Nu när sommaren tar över steg för steg och kvällarna blir ljusare och ljusare lyssnar jag på Paul Austers bok Man in the Dark. Det är författaren själv som läser sin historia och det gör han utmärkt.

Jag har bara läst en bok av Auster tidigare (Orakelnatt) men när jag lyssnar på Man in the Dark känner jag ändå igen rytmen, klarheten i språket och sättet att bygg upp en historia. Precis som Orakelnatt är Man in the Dark en historia men många lager som vecklas upp ett efter ett, så det gäller att vara uppmärksam i lyssnandet!

Huvudperson och berättare är den sjuttiotvåårige August Brill. Han bor hos sin dotter medan han återhämtar sig efter en bilolycka. Han har svårt att sova och för att inte ligga och grubbla på saker han helst inte vill minnas så berättar han historier för sig själv. Historien han hittar på handlar om Owen Brick som vaknar upp i en parallell värld där han mot sin vilja blir tilldelad avgörande uppdrag. Ett uppdrag i ett krig som USA för, inte mot Irak utan mot sig själv.  Historien om Owen  blandas sedan med minnen och tankar från Brills eget liv och de saker han helst vill glömma.

Jag har lyssnat på halva boken och mitt intryck så här långt är att jag dras med och engageras av det jag hör. Det är en relativt kort berättelse (under 200 sidor) men den lyckas ändå beröra många  ämnen så som mänskliga relationer, döden, krig och mitt i allt kommer analyser av filmer från världens alla hörn. Det kanske låter spretigt men på något förunderligt sätt får Auster det att gå ihop på ett lysande sätt.

Jag tror att boken är minst lika bra som ljudboken, dock vet jag inte hur den är på på svenska. Kanske går något förlorat i översättningen. Men har du inget emot en ljudbok på engelska rekommenderar jag den verkligen med Auster som uppläsare!

Om kartor

Jag fortsätter att förundras över Tokyo Cancelled och är nu inne på den fjärde historien som heter The House of the Frankfurter Mapmaker. Kartor är något som fascinerar mig. I NY besökte jag New York Public Library, jag gick en guidad tur genom detta mastodont bibliotek och fick bland annat besöka deras map division som kallas Lionel Pincus and  Princess Firyal Map Division.

Lionel Pincus och Princess Firyal Map Division är en av världens främsta kartsamlingar när det gäller  storlek, omfattning, unika innehav, mångfald och användningsintensitet. Enheten etablerades 1898, och  innehaven omfattar mer än 433.000  kartor och 20.000 böcker och atlaser publicerade mellan den 14oo-talet och fram till idag. Där går det att hitta allt! Om man tycker kartor är spännande så är detta verkligen en plats där fantasin kan dra iväg med en.

Sommardöden

Sommardöden är Kallentofts andra deckare om polisen Malin Fors i Lindköping.

Sommardöden är det unga tjejer som försvinner och råkar illa ut. Malin och hennes kollegor försöker få rätsida på fallet mitt i den varmaste sommaren i mannaminne. Malin blir även presonligt engagerad i fallet då hennes dotter Tove är i samma ålder som tjejerna som råkar illa ut.

För mig fungerar Kallentofts deckare väldigt bra att lyssna på som ljudböcker. Precis som med Midvinterblod är Sommardöden bättre än genomsnittsdeckaren men den största behållningen är inte fallet i sig utan polisernas privatliv och perspektivet. Alla viktiga karaktärer får en röst i berättelsen, både offren, förövaren/na, och utredarna.

Trots att jag finner boken bra var det  ingen historia som fångade mitt intresse och höll kvar det, jag började nämligen att lyssna på boken för några månader sedan och efter att ha lyssnar på en fjärde del glömde jag bort den och återupptog inte lyssnandet förrän långt senare. Men det är ändå något visst med Malin Fors-deckarna och i Sommardöden fann jag även upplösningen intressant. I Midvinterblod blev jag ganska besviken på upplösningen.

Jag ser fram emot de andra böckerna: Höstoffer,Vårlik och Den femte årstiden som släpps idag. Böckerna bör dock läsas i ordning om man är intresserad av att följa utvecklingen i polisernas privatliv.

Tokyo Cancelled

Tokyo Cancelled är precis vad som hände oss. Den ursprungliga planen av att vi skulle åkt till Japan. Resan var planerad till drygt en vecka efter jordbävningen och c:o och blev inställd. Efter lite funderande fram och tillbaka blev det en resa New York istället. Så när jag hittade boken Tokyo Cancelled av Rana Dasgupta  i en liten bokhandel i Soho så fick boken givetvis följa med hem.

Boken handlar om 13 personer som blir strandsatta på en flygplats eftersom en snöstorm gjort det omöjligt för planet att landa i Tokyo. För att sysselsätta sig under natten berättar de strandade passagerarna historier för varandra. Jag har hittills endast läst två historier. Den ena av dessa historier heter The Memory Editor och handlar om Thomas som får jobb på ett företag där hans ska revidera människors minnen och ta bort de obehagliga. Sedan ska dessa minnen säljas till människor. Orsak? Människors förmåga att minnas har blivit så dåligt att de inte längre har några egna minnen. Jag fascineras otroligt av denna historia, den väcker många tankar och jag kan inte sluta tänka på den. Det är förunderligt vad 25 sidor text kan göra. Nu hoppas jag att de kommande historierna är lika tankeväckande!